tankar, frågor och funderingar
när jag var ute innan på promenix, så beslutade jag mig för att traska upp för långa/höga zimmermansbacke.
Satte mig på marken framför trädet och lutade mig bak. Många tankar flög runt i huvudet och tankarna flög tillslut förlångt,, tillochmed ändå upp till himmelen till farmor.
Ärligt så var det skönt att sitta där o blicka ut över dimmiga skurup och bara va. samtidigt hade jag kontakt med en nära vän som stöttade mig och sa så många bra saker. så många önskningar och funderingar. men tillslut när tårarna började rulla ner längs kinden så bestämde jag mig för att gå därifrån. fan,,
tror nog att en man skulle göra sitt,. en bra man.
varför kan man inte bara få svar på alla frågor man har.
lätt, ja livet hade varit både lätt o bra då.
♥
Du överskattar män, min vän. (RIM!) När du väl har en blir det inte mindre frågor. Bara andra frågor. Och visst kan det vara bra ibland, men ibland är det dåligt också.
Oj, vad mycket klokare jag gjorde dig nu.
Puss!
Allt man vill ha kanske är svårt, men tycker ändå att man ska fortsätta hoppas, och kämpa för det. Eller ja, någon gång ibland är det kanske bäst att ge upp. Men det är inte ofta.
Självklart får man ha såna dagar. Det behövs ibland.
Det är sjukt svårt. Vi får försöka tillsammans, okej?
Ska svara. Ska bara samla krafter att dels läsa igenom det och sen svara på alla tio sidorna :)
Puss!